Proletären FF

I dag begravdes de båda bröderna Rowshan och Farshad Rostami som i förra veckan blev mördade i Tynnered. Både var så sent som för ett år sedan med i vår boxningssektion. Vår boxningsledare Radi och styrelsemedlem Bengt deltog i begravningen. Samtidigt som vi inser den svåra situation som familjen och vänner och boende i närområdet befinner sig vill vi uppmana alla som vill få stopp på dödandet:
Att vi tillsammans kräver att kommunen satsar på ungdomen och boende i miljonprogramsområdena genom bra skola, arbete åt alla, fritidsanläggningar, bostäder vård och omsorg.

Vår medlem Ingrid Latourn är död, hon blev 92 år. Hennes barn Louise och Christian, barnbarn och barnbarnsbarn har djup sorg. Och de är absolut inte ensamma i denna stund. Övrig släkt, PFF:are, medlemmar i Kommunistiska Partiet, hennes elever och många, många vänner delar sorgen.
Samtidigt delar vi också glädjen av att fått vara en del av alla trådar som strålade samman till Ingrid. Vi var alla hennes; syster, bror, barn, barnbarn men framförallt kamrater i ordets djupaste betydelse.
Ingrid glömde oss aldrig och såg oss alla som den person vi var. Varje enskilt möte var lika viktigt för Ingrid. I innersta familjekretsen tog Ingrid stort ansvar för alla och inte minst om sin dotter Louise som tidigt i livet drabbades av en olycka.
Ingrid arbetade många år som lärare och med sina rötter i arbetarklassen blev det naturligt att arbeta i Biskopsgården. Ingrid som själv upplevde orättvisorna i samhället och arbetade i vid mening för att ge arbetarbarn en bra start i livet.
På -70-talet kom hennes son Christian hem med marxistisk litteratur och Ingrid som alltid var nyfiken blev intresserad. Ingrid valde att fördjupa sig i marxismen och insåg snabbt behovet av en omfördelning av resurser i samhället. Tanken på att ett socialistiskt samhälle var möjligt slog rot hos Ingrid och slocknade aldrig.
1978 gick hon med i KPMLr nuvarande Kommunistiska Partiet, vilket hon blev trogen livet ut. Hon sålde varje vecka tidning Proletären på Vårväderstorget eller i hyreshusen fram till hösten 2015, då hälsan sa ifrån.
Hennes politiska verksamhet var en naturlig del i hela hennes liv.
Vi är många som genom Ingrid blev stärkta och intresserade av hur samhället fungerade. Hon insåg att vi själva måste omorganisera samhället.
Hon personifierade att det svåraste är det enklaste.
I början av 1980-talet ökade intresset för motionslöpning i samhället och Ingrid insåg behovet av att börja röra på sig. Då vid 60 års åldern började löparkarriären. Ingrid deltog i flera motionslopp och även flera Göteborgsvarv klarade hon galant. Samtidigt startade Proletären FF en löparsektion och Ingrid blev en viktig del i sektionen. 1986 var hon med på PFF:s löparbrigad till Moskva.
När PFF 1985 startade Fredsloppet var Ingrid en drivande kraft för att ge det ett politiskt innehåll. Jag är övertygad om att namnet Fredsloppet tilltalade Ingrid. Fredsloppet gjorde det möjlighet att förena idrott och politiskt ställningstagande. Ingrid som var konst och litteratur intresserad förespråkade att de som placerade sig i Fredsloppet skulle få kulturpriser. Från första året 1985 till 2015 var Ingrid den som tillsammans med andra såg till att Fredslopps prisbord alltid var fullt. Genom övertygelsens metod fick hon kulturarbetare att utan ersättning bidra med priser och bli en del av vår gemensamma vision ”En annan värld är möjlig”. Fredsloppet och internationellt solidaritetsarbete bidrog till att klubben besöktes av många kämpande kamrater från hela världen. Här var Ingrid ständigt närvarande och en mycket uppskattad och bidrog till att ge PFF ett mänskligt ansikte.
Ingrid var inte bara en viktig del i Fredsloppet utan intresserade sig för alla delar av PFF. När hon sålde Proletären fick hon många kontakter. En av dessa var den kurdiska familjen Salimi som hade tre flickor. Ingrid insåg att dessa skulle må bra av att spela fotboll i PFF och såg till att de tillsammans besökte PFF. Detta resulterade att PFF snabbt fick närmare 100 nya medlemmar som tvingats fly till Sverige och Göteborg från Kurdistan.
Ingrid ansåg att det var viktigt för dessa barn och ungdomar att ta del av litteraturen. Sven Wernströms serie Trälarna stod högt upp på Ingrids lista. Här skulle barn och ungdomar få kunskap om hur samhället fungerade. För att göra tydliggöra det målade Ingrid 20 tavlor med motiv från Trälarna. och när den var klar hade vi utställning på klubben. Naturligtvis invigdes den av Sven Wernström och Ingrid. Utställning turnerade sedan på flera ställen och gång efter gång tog Ingrid med sig ungdomar till utställningen och uppmuntrade till läsande. Konsten var en viktig del i Ingrids liv och hon och vi är många som fått konstverk i samband med olika högtidsdagar. Dessa verk var alltid personliga och med ett samhälleligt innehåll.
Under några år hade PFF även samarbete med Emmaus och bemannade deras affärer och sorterade kläder. En av de första som anmälde sig till att delta var naturligtvis Ingrid. På den vägen var det, Ingrid var alltid med och intresserad.
Nu när är Ingrid inte är med oss längre, lever Ingrid kvar hos oss i våra tankar och genom sin livsgärning.
Om vi någon gång tvivlar på det vi förutsatt oss att göra, att hjälpa till att skapa ett mänskligare samhälle, är det viktigt att tänka på Ingrid.
Ingrid är en förebild för oss alla och vi skall fortsätta arbeta i den anda som präglade Ingrids hela livsgärning:
En annan värld är möjlig!
Proletären FF
Bengt Frejd
Vi uppmanar ALLA inte bara vi som kände Ingrid utan alla som stödjer PFF att delta på begravningen
Fredag 18 november kl. 13:30
Kvibergs Kyrkogård, ST. Olofs kapell
Lika välkommet som blommor är bidrag till Kommunistiska Partiets kampfond Plusgiro 72 30 44-4
Efter begravningen inbjudes tik minnestund med enklare förtäring på Marx- Engelshuset Fjärde Långgatan 8B. Anmälan till 031 – 120200 senast måndag 14 november.