Nelson Mandela en förebild

Nelson Mandela är död vilket för oss i Proletären FF innebär en stund för eftertanke ochNelson Mandela reflektion. Mandela blev för oss som för många andra en förebild, inspirationskälla och symbolen för många, många människors kamp för en rättvis sak – att varje människa är lika mycket värd oberoende av hudfärg.
Mandela förkroppsligade det enkla som ibland kan vara det svåraste, att inte bara tänka på sig eller sin familj. Mandela gav sitt liv för kampen för ett demokratiskt Sydafrika. Mandela var ingen som ville framhäva sig själv och följande uttalande var typiskt:

”En människa är en människa tack vara alla andra människor.”

Alla och då menar vi verkligen alla som upplevde apartheidsystemet eller följde ANC:s kamp och dess seger har ett förhållande till Mandela. Med facit i hand finns säkert en del som inte riktigt vill kännas vid att de kallade ANC:are ett gäng terrorister i London, som exempelvis Göran Johansson dåvarande Göteborgs starke man. ANC visade att det omöjliga var möjligt och vann över ett förtyckarsystem som var ett av de värsta som funnits.
Segern var möjlig tack vare ett brett arbete.  ANC-ledarnas förankring i breda lager kan inte förringas och Nelson Mandela blev genom 27 år i fängelse den som både utåt och inåt förkroppsligade kampen. Vi i PFF är stolta för att vi var en liten del av anti-apartheidrörelsen.
Att Proletären FF utnämnde Nelson Mandela till hedersordförande i PFF i samband med att han blev frisläppt var väl egentligen inget märkvärdigt utan helt naturligt. Dagen efter det blev offentligt att Mandela skulle frisläppas ordnade vi snabbt en segerfest på klubbhuset.

Att ANC inte klarat av att fullfölja sin politik efter det att apartheidsystemet föll är en helt annan sak och kan inte förringa deras kamp på temat en person en röst.

Nelson Mandela och ANC gav oss massor av erfarenheter av ett icke sekteristiskt arbete som fortfarande inspirerar oss i visionen: En annan värld är möjlig.

1985 genomfördes en gala på Scandinavium på temat Rock mot apartheid. PFF organiserade samma dag en insamling som gav drygt 4000 kr som överlämnades till en strålande glad Lindiwe Mabuza ANC.   Våren 1986 deltog vi på Folkriksdagen mot Apartheid som gästades av många ANC:are och inte minst Oliver Tambo, som ledde ANC då Mandela satt i fängelse. Nuvarande justitieminister Beatrice Ask och andra ungmoderater som nu styr Sverige,  försökte där som på många andra ställen stoppa alla uttalanden mot apartheid utan att lyckas.

Som en naturlig följd av Folkriksdagen genomförde vi 1986 det första Fredsloppet till stöd för ANC och kampen mot apartheid med över 1800 deltagare. Sedan arrangerades Fredsloppet varje år fram t o m 1994 till stöd för ANC och totalt överlämnades vi dessa Fredslopp över 500 000 kr till ANC. Genom åren fördjupades samarbetet mellan ANC och PFF och varje år kom mellan 25 till över 100 ANC till Fredsloppet. Då bad ledning för ANC i Sverige att få tillgång till ett ”eget” rum för att de skulle kunna lämna direktinformation om kampen inne i Sydafrika. Vi fick även uppmuntrande hälsning från Sam Ramsamy ordförande för SAN- ROC – den icke rasistiska olympiska kommittén i Sydafrika med säte i London. SAN- ROC bedrev de ett opinionsarbete på temat Sportbojkott av Sydafrika. En annan ANC:are Arnold Sellby nära vän till Mandela återvände år efter år till Fredsloppet. 1991 genomförde Arnold 20 halvaror runt om i Sverige månaden innan Fredsloppet och blev ”Mr Fredsloppet”.

Som mest deltog ca 3000 löpare i Fredsloppet såväl barn, ungdomar, motionärer och elitlöpare. Medaljer till alla deltagare och t-shirt speglade kampen mot apartheid. Arrangemangen förgylldes med mängder av artister där fanns naturligtvis Piri Piri, Jambue, men också Mickael Wiehe, Björn Afzelius, Totta Näslund, Lasse Brandeby, Maria Hörnelius, Sven Wollter och många många fler. Prisbordet innehöll skänkta priser av konstnärer och författare och vi blev alla en del i kampen mot apartheid.

Soweto Ladies, det första laget från Sydafrika i Gothia cup tillbringade ett par veckor i vårt klubbhus. När de sjöng sina kampsånger skrudade i Fredslopps – T-shirt med Nelson Mandela på bröstet insåg vi att kampen mot apartheid inte gick att stoppa.

Genom ANC och den icke rasistiska idrotten fick vi kontakt med andra progressiva organisationer. För PFF var det viktigt att visa på att kampen mot apartheid var nära allierad med liknade arbete. Vi bjöd in representanter från Palestina, Västsahara, Kuba, England, Tyskland, Nordkorea, Filipinerna och många flera till Fredsloppet.  Bill Jardin legend inom ANC uppmuntrade oss att organisera gemensamma möten med gästerna. Som ett resultat av denna uppmaning genomfördes Fredsloppskonferens under en tio års period. Så startades Fredslopp i olika länder som på vissa ställen genomförs än i dag.

Bill Jardin bad oss en dag fixa en biljett till Oslo. När han återvände sa han stolt ”Nu är det klart Nelson Mandela får Fredspriset i höst – jag har varit och förhandlat med Nobelkommittén. ”

Någon tid senare satt samma Bill i vårt klubbhus och ritade Sydafrikas nya fana. Bill ingick i en grupp från ANC som hade fått uppgiften och han hade många samtal med gruppen i Sydafrika den perioden.

Under hela tiden arbetade vi för att få svensk idrott att bojkotta Sydafrika – och sedan när den icke rasistiska idrotten bad oss om stöd – tog vi initiativet till ett projekt på temat – Idrott åt alla i Soweto. Även denna gång använde vi oss av Bill Jardin för att planlägga arbetet och öka kontakterna med idrottsrörelsen. Först fanns en viss försiktighet inom den officiella idrotten att tydligt visa sitt stöd för kampen mot apartheid. Detta föranledde Bill Jardin att säga följande på ett möte: ”Vår ordförande Nelson Mandela kan framträda inför FN och tala för vår sak- men Ni är rädda för att ta ställning.” Till slut fick vi med oss Västsvenska idrottsförbundet, Riksidrottsmötet, Svenska Fotbollsförbundet, Svenska Handbollsförbundet och Svenska Basketförbundet. Det blev insamling av idrottsutrustning och idrottsledarutbildning för Sydafrikaner både här i Sverige men även i Sydafrika.

Inför den första resan med instruktörer till Sydafrika frågade vi vad de helst ville göra i Sydafrika – träffa Nelson Mandela – blev svaret.  Genom våra nära kontakter med högsta ledning i ANC förverkligades detta i samband med ett valmöte i Soweto. Ett tackbrev från Nelson Mandela till idrottsrörelsen i Göteborg för insatsen i kampen mot apartheid hänger på Väst Svenska Idrottsförbundet som ett resultat av Proletären FF och många andras arbete i kampen mot apartheid.

Nelson Mandela är död- men arbetet i hans anda kommer vi i Proletären FF att fortsätta.

Bengt Frejd, Proletären FF

 

Dela!
Det här inlägget postades i Verksamhet. Bokmärk permalänken.